VIDEOCHOCK!

Att stå och mima och digga till sin egen radioproddade pop-låt var väl på gränsen till vad visartisten Ulf B Fernqvist (med viss ära i behåll) faktiskt kunde klara av. Visserligen var det väldigt roligt och visst har jag ofta drömt om just detta, i alla fall för si så där trettio år sedan.

 Nä, men vänta nu… 30 år sedan?!

Denna i sig en chockerande insikt, var dock inget mot den verkliga chock jag fick när jag för första gången plågades av närbilderna på mig själv. Frågor som: Kan jag verkligen stå för detta?, Vem fan tror den där Ulf B Fernqvist att han är egentligen?, samt en hel del annat som förmodligen kräver ingående samtals-terapeutisk behandling for genom hjärnan

Efter att ha smält det hela en aning mindes jag varför jag överhuvudtaget utsatt mig själv för detta. Jag hade ju faktiskt vunnit den här videoinspelningen genom en utlottning på Facebook. Så varför inte passa på? Bättre sent än aldrig liksom. Dessutom var ju låten tillägnad Föräldravrålet vilket var en förevändning så god som någon för att posera i värsta rockstjärnestilen. Och scenerna med barnen och de tryckta händerna på slutet blev ju faktiskt helt underbara och kanske kan jag övertyga någon om att budskapet i låten faktiskt är viktigare än att jag ser cool ut i bild, att ändamålet helgar medlen, att jag inte har hybris, att jag inte är… ensam.

Jag har övertygat mig själv nu.

Här är den.

Annonser

Höst

Efter en helt galen inledning på hösten börjar saker och ting sakta falla på plats och lugna ner sig. Här följer en kort sammanfattning på vad som hänt sedan sista blogginlägget:

Thunströms

Thunströms

Spelning på Thunströms i Falun

Musikvideoinspelning av låten Den rätta viljan

Nu kommer dom!

Nu kommer dom!

Skivbolagstrix med Johnny Rex

mix

mix

Demonstration med Föräldravrålet med anledning av den senaste klimatrapporten

Föräldravrålet

Föräldravrålet

Privat demonstration med anledning av den senaste klimatrapporten

Prata om det

Prata om det

Dessutom har jag hunnit med ett bejublat framträdande på Västerås kultarnatt. Framöver väntar videosläpp och inspelning av ny platta.

Hörs!

Våga vara rädd!

Intrycken från min första Almedalsvecka börjar nu så smått sjunka in. Riktigt mycket folk, riktigt trångt och lätt hysteriskt. Jag undrade ganska snart vart alla människor var på väg hela tiden? På väg mot en gratis kaffe med chokladboll? Ett gratis glas vin? På väg till något seminarium eller event? Skulle de på fest? Mer eller mindre kända ansikten från media blandades med vita män i övre medelåldern med röda jeans och svarta kavajer. Brunbrända damer klädda för en natt på stan mitt på blanka förmiddagen, på väg till något viktigt. Ja, något viktigt, så måste det vara. De största tevekanalerna och kvällspressen sände ju direkt från var sitt tält med stora skärmar riktade ut mot gatan för att alla skulle kunna ta del av allt detta viktiga. Några stannade till och lyssnade. Jag fick dock en känsla av att åhörarna mestadels bestod av människor som redan höll med om det som förmedlades. Jasägare som mest var ute efter att få en närmare titt på sin politiska idol. Jublet vid partiledartalen visste ju inga gränser oavsett vem som talade eller vad som sades. Det stod också klart att intresset för att föra ut sitt eget budskap vida överträffade intresset för att lyssna in eller lära sig något nytt. Detta gällde ärligt talat även mig, som var på plats för att representera Föräldravrålet.              Gratis kaffe av ett känt märke serverades i närheten av Föräldravrålets tält. Där höll vi till. Vi som sågs för första gången för att informera om Föräldravrålet och samla in namnunderskrifter. Det gick bra. Över förväntan faktiskt. Många nyfikna besökte vårt tält för att trycka händer, få ett armband och skriva under vårt upprop. Det upprop som uppmanar politiken att sätta klimatfrågan först på den politiska dagordningen. Intresset för att diskutera klimatfrågan var även stort på gator och torg där vi fortsatte samla in underskrifter. Vi höll även två seminarier med temat; Hur får vi politikerna att prioritera klimatet? Glädjande nog verkade Föräldravrålets medverkan i Almedalsveckan väcka ett visst medialt intresse. Vi nämndes i förhandsdiskussionen till utmärkelsen ”Hetast i Almedalen” och blev även utvalda att medverka i ”Partigrillen” på SVT. Idah

Idah Magnusson från Föräldravrålet grillade verkligen Socialdemokraten Mikael Damberg med den äran. Inte helt oväntat besvarades hennes klimatfrågor med tal om investeringar och nya jobb. Det mest intressanta var dock inte vad som sades i sändning utan det som sades efteråt. Då berättar nämligen Mikael Damberg att även han är oroad över uppgifterna i Världsbankens klimatrapport, men att folk inte får bli rädda… Då blev jag rädd, på riktigt! För om politiker börjar mörka och släta över klimatfrågan för att folk inte får bli rädda, tror jag att vi ligger riktigt risigt till. Drygt tretton och ett halvt tusen föräldravrålare är redan oroliga och rädda! De pålästa ungdomarna i Fältbiologerna och PUSH Sverige skriker bokstavligen ut sin klimatångest inför sin egen framtid i kampanjen Klimatskriket, men tydligen är man ännu inte beredd att lyssna. Tydligen ska statliga Vattenfall köpa några tyska kolkraftverk först, tydligen passar det sig inte att vara rädd… än.

Sist det begav sig, på 80-talet när freoner steg till väders och rapporterna om hålet i ozonlagret fick dåtidens politiker att vidta nödvändiga åtgärder, skrev jag en låt som hette ”Våga vara rädd”. Jag var knappt tjugo år gammal och gick på folkhögskola. Så småningom utmynnade låten i ett projekt som, om jag minns rätt, engagerade hela skolan och bl.a. mynnade ut i en musikgala i Stadsparken i Örebro. Nu verkar det tyvärr vara dags att damma av den där gamla låten igen, eller åtminstone själva uppmaningen; våga vara rädd, för det krävs verkligen mod för att kommunicera det lätt obekväma budskapet om människans inverkan på klimatet och hur detta kommer att drabba framtida generationer. Tystnaden som uppstår på sociala medier när man förmedlar något som rör detta är högst, ibland nästan skrattretande påtaglig. Därför önskar jag alla väljare och framförallt alla politiker det mod som krävs för att lyfta klimatfrågan till den plats där den hör hemma inför den stundande valrörelsen. Våga vara rädd!

Mycket sedan sist…

Frugan och jag besökte naturskyddsföreningens rikskonferens i Växjö 1- 2 juni. Jag skulle representera Föräldravrålet och hålla ett anförande i ett block som kallades Vi som gjort succé. Utan att förhäva mig allt för mycket kändes det som att ordet succé även skulle kunna beskriva min egen lilla insats. Alltså, tänk er Växjö konserthus och undertecknad med en sådan där fjärrkontroll i handen för att styra en powerpointpresentation. Jag var full i skratt redan innan jag klev upp på scenen och det verkade också smitta av sig på publiken. Att berätta om Föräldravrålet ur ett humoristiskt perspektiv visade sig förresten vara tacksamt. Typ, vi är några som har startat en facebookgrupp om klimatet.

Carrokram

Carrokram

Vi har överhuvudtaget aldrig setts men det här med höjda vattennivåer verkar lite oroande, så vi undrar om inte någon politiker eller så kunde berätta vad de tänkte göra åt saken. För det ska de väl rimligen… eller? Ja, vi är ju verkligen inga experter på området eller så. Faktum är att vi inte vet någonting alls om klimatforskning, men här står jag…

Störst intryck på mig under de här dagarna gjorde annars Omställningsrörelsen och förstås moderator Carolina Klüft. Efter mitt anförande fick jag en bok om knoppar och en Carrokram. Hon kallade kramen så själv. Fint tycker jag.

Jag har hunnit med en spelning också. I Köping på Smedjan. Ett fantastiskt ställe som drivs av en ideell kulturförening.

Smedjan

Smedjan

Nu var det inte så många fler i publiken än medlemmarna som ansvarade för kvällen, max. 15 pers totalt, men det gjorde verkligen ingenting för den här kvällen fick jag en välbehövlig påminnelse om varför jag fortfarande håller på. Jag kände att orden och budskapet verkligen gick in i den fåtaliga publiken och jag fick faktiskt lite ståpäls, vilket känns lite udda när man spelar utan band. Ståpäls av sig själv liksom…Hur som helst fick jag tillräckligt med inspiration för att göra ett mailutskick till liknande ställen och fick napp på Thunströms sommarcafé i Falun där jag spelar den 16 juli. Kul!

Just nu befinner sig jag med familj på semester på västkusten. Nästa vecka tar vi oss så långt österut i Sverige man kan komma för att möta upp ett gäng föräldravrålare under Almedalsveckan. Där ska vi hålla ett par seminarier och grilla…politiker alltså.

Gör om gör rätt

Jag visste det! Det går ju inte att tävla i musik! Hur ska man annars förklara att Den rätta viljan inte gick vidare i den larviga musiktävlingen Svensktoppen nästa? Bitter? Inte jag inte. I stället gläds jag åt att stans bästa band snart kliver in i studion för att skapa något episkt.

Stans bästa band

Stans bästa band

Själv sitter jag på ett antal nyskrivna låtar som jag räknar med att spela in till hösten. Båda dessa kommande studiosejourer går under det arbetsnamnet gör om gör rätt.

Under tiden tänkte jag, apropå gör om gör rätt, vråla en del för klimatet. Bl.a. genom att representera föräldravrålet på Naturskyddsföreningens rikskonferens, Nu gör vi det!

Moderator Carolina Klüft

Moderator Carolina Klüft

Moderatorn för konferensen mejlade mig och undrade om det gick bra att hon ringde mig nästa vecka.

-Visst, det går väl bra, svarade jag.

Ev. vrålar jag och familjen även under Almedalsveckan. Vi får se om guran och Den rätta viljan också får följa med.

Toppen!

Låten ”Den rätta viljan” skriven och framförd av undertecknad gick vidare till tävlingen Svensktoppen nästa och kommer under vecka 19 spelas i SR P4 Västmanland tillsammans med tre konkurrerande låtar. Vinnaren koras med hjälp av en jury samt med sms-röster. Så rösta gärna på ”Den rätta viljan” så jag får dra på mig Föräldravrålstischan i länsfinalen som avgörs live den 31/5.

17201692-origpic-6f578d

Föräldravrålstischan

Så här går det till:

  • Rösta genom att skicka ett sms  till 722 50
  • Skriv: P4västman (mellanslag) 4
  • Varje SMS kostar 3 kr + ev. trafikavgifter och det går att rösta max 10 gånger från varje mobil.
  • Röstar du tio ggr på ”Den rätta viljan” betalar jag så klart 😉

12. Den Rätta Viljan

cover viljan

LYSSNA

Saxat från Wikipedia:

”Talet 12 har stort symboliskt värde i historien och används som utgångspunkt i många sammanhang. Några exempel är följande:

  • Kristendomens apostlar är tolv till antalet. 
  • Året är indelat i tolv månader.
  • Klockans urtavla är indelad i tolv timmar.
  • Utgör det avslutande talet av våra enmorfemiga räkneord (1 till 12).

Många arkitekter har till exempel använt sig av talets betydelse när de skapat sina verk. Ett exempel är de svenska arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz som i sina ritningar till skogskyrkogården i Stockholm flitigt använt sig av tolv trappsteg, tolv kolonner m.m”

Mitt debutalbum ”11 sånger man inte vill höra” skulle såklart egentligen hetat 12 sånger man inte vill höra, om det inte varit för strulet med låten Den Rätta Viljan. Hur vi än försökte mixa den blev min medproducent Tomas och jag aldrig riktigt nöjda, och till slut valde vi att ta bort den från slutproduktionen. Och så blev de bara elva… Men skam den som ger sig! Nu är den här i en singelversion proddad av Martin Igelström. Endast trumspåren inspelade i ett lagerhus finns kvar från originalet.

Lagrade trummor

Lagrade trummor

Inspirationen till att släppa låten som singel fick jag bl.a. från Föräldravrålet som jag också tillägnar denna låt. (Föräldravrålet är ett upprop från föräldrar m.fl som vill att politikerna gör klimatet till högsta prioritet. SKRIV PÅ HÄR: www.foraldravralet.se) En annan anledning till att jag fick ”tummen ur” var musiktävlingen Svensktoppen nästa och tidspressen som kom med att försöka få in låten dit i tid. Nu återstår det att se om Den Rätta Viljan kvalificerar sig till tävlingen.

I stort sett allt utom trummor är inspelat med den allra enklaste utrustningen hemmavid för att sedan förädlas av Martin i hans studio i Uppsala. Samma dag som vi slutmixade råkade min gode vän, musikern Jonatan Stenson befinna sig i Uppsala, så han kom upp till studion för att lyssna lite. Det slutade med ett helt nytt basspår samt några riktigt feta gitarrer i refrängen signerat Stenson. Detta i sin tur ledde till att det mesta föll på plats och att låten fick sin rätta karaktär. Att få uppleva mina begåvade vänner Martin och Jonatan samtidigt i en studio jobbandes med min låt var förstås en ynnest. Tack kära ni, det har ni inte gjort för sista gången! Tack också till Katta och älskade Elin som körar!

Om inte vägen tar slut här vill jag sjunga

En sång till barnen för dej och dej och Dej

En sång som jag glömt bort att jag har kunnat

Med ord så infekterade av sanning att de klingar falskt

 

Den rätta viljan som bor inom oss behöver näring nu

Och lite kärlek, barnatro och hopp. Ge den lite näring nu

 

Om inte tiden tar slut här vill jag hinna

Betala av lite mera på min skuld

Släppa vinden fri på min glöd och våga brinna

och välja bort att inte orka lära mig att leva som jag lär

 

Den rätta viljan…

 

Jag vet att du hör mig

Jag vet att du förstår

Jag vet att du lyssnar

Du lämnar dina spår

 

Den rätta viljan…

Kyrie (en demo)

Kyrie eleison (Herre förbarma dig över oss) är den första delen i den katolska mässan. Våra svenska högmässor (liksom mässor över hela världen) följer samma form och många gånger har jag, i körsammanhang sjungit just de orden. Men vad betyder det egentligen? I min version blir det vårt rop till Gud när ingen annan hjälp finns att få. Sverige är enligt World Values Survey, (en återkommande internationell undersökning om människors värderingar) världens mest sekulariserade land. Men när de fyra graderna är här, det extrema vädret, fattigdomen, svälten, flyktingströmmarna och värst av allt; insikten att vi inte gjorde tillräckligt för att stoppa den globala uppvärmningen, kommer även vi att vända oss till Gud då? Den som lever får se. Under tiden kan man alltid passa på att skriva på föräldravrålet.